Skarvmetoder för transportband och drivremmar
Man frågar oss ofta varför vi använder olika skarvmetoder för olika typer av transportband. I den här bloggen kommer jag att förklara olika sätt att skarva ett band. De skarvmetoder vi oftast använder här på Habasit är följande:
Quickmelt
Denna enkla och snabba skarvningsmetod används för band och remmar som nästan bara består av termoplast. Bandets kapas till rätt längd, på ett sätt som ger ändarna en viss vinkel. Ändarna passas in mot varandra i en styrskena och varmpressas sedan så att materialet smälter samman. Vi använder denna metod vid små drivhjuls- eller trumdiameter och drifttemperaturen inte är högre än
80 °C. Quickmelt används ofta för runda remmar, elastiska maskinremmar och monolitiska band. Skarvens kvalitet kan enkelt bedömas genom visuell kontroll, och termoplasten kan smältas flera gånger.
Flexproof
Om det finns hopfogningsbara lager och vävar, inkl minst ett lager termoplast, i konstruktionen, gör vi en fingerskarv med denna enkla och snabba skarvmetod. Bandändarna skärs till i ett matchande fingermönster som sammanförs och sedan varmpressas. Med denna typ av skarv är svetsens längd avgörande för draghållfastheten.
- På drivremmar med dragskikt av polyester använder vi långa, smala fingrar.
- På transportband av standardtyp använder vi medellånga fingrar.
- På maskinremmar använder vi korta fingrar.
Om skarvningen utförs på rätt sätt ger en Flexproof-skarv i rumstemperatur en draghållfasthet som motsvarar det ursprungliga bandet. En mjuk och följsam skarv medger mindre diameter på remskivor eller trummor. Flexproof kan användas vid drifttemperaturer på upp till 80 °C. Högre drifttemperatur kan tillåtas, men skarven försämras då snabbare pga skarvens temperaturhistorik jämfört med den för resten av bandet. Skarvens kvalitet kan enkelt bedömas genom visuell kontroll, och termoplasten kan smältas flera gånger.
Stepflex
Denna skarvmetod används huvudsakligen till PVC-band, med en styrning på undersidan, eller som används i förorenade miljöer. Bandet är delat i en övre och en undre del, och ett finger stansas i bägge dessa delar i längsgående riktning. Skarvningen sker med smältning av ett smältbart mellanlager.
Med den här överlappande skarvtekniken blir fingrarna tåligare mot krafter underifrån/ovanifrån och skarven tål tryckkrafter bättre.
Thermofix
Thermofix är en metod med limskarvning av transportband och drivremmar av olika kombinationer av andra plaster än termoplaster, t ex gummi eller silikon med polyamid, där hög hållfasthet och/eller slagbeständighet krävs. Metoden lämpar sig för temperaturer på upp till 100 °C, men inte i applikationer med små drivhjuls- eller trumdiametrar. Om det finns ett nylonlager (polyamid) fusioneras detta till en helhet med hjälp av kemisk limning.
Bandets/remmens ändar tunnas ut till en kilform, ena änden uppifrån och den andra underifrån, och limmas samman med ett limsystem, värme och tryck. Denna metod ger en mycket stark skarv, och om skarvningen utförs korrekt ger metoden i rumstemperatur en draghållfasthet på mer än 70 % av bandets/remmens ursprungliga draghållfasthet. Eftersom man använder olika limmer och svetstider krävs hantverksmässig kunskap, och metoden är tidskrävande. Skarven är oåterkallelig så snart värmen applicerats och dess kvalitet går inte att bedöma visuellt. Skarven har god beständighet mot sidokrafter och tryckkrafter.
Mekanisk skarv
En mekanisk infästning skarvar eller förenar två föremål mekaniskt. Denna typ av skarv används där transportbanden byts regelbundet och i applikationer där bandet behöver repareras snabbt. Mekaniska skarvar är emellertid sårbara delar på ett band och kan ha öppningar där smuts kan tränga in. Därför är denna metod inte önskvärd i många applikationer.
Vilken skarvmetod används på vilket band/rem?
Det finns mer information på vår Produktdatabladsportal, i respektive produkts skarvdatablad. Kontakta oss gärna om du behöver mer information eller lämna en kommentar under den här artikeln.
